Var ute och nöjeskörde en sväng i dag tillsammans med en god vän som kör en Honda Seven Fifty från -02. Fint och vackert och kul. Ut från Malmö via Jägersro, österut mot Bokskogen, svängde av söderut mot Svedala och sedan de små vägarna i sydostlig riktning, typ, ned till Trelleborg där vi tog kustvägen mot Ystad. Vi stannade och åt en mycket god lunch i Hörte hamn innan vi vek av norrut och hade vägarna förbi vackra Venusgården för en fika och sedan vidare för en påtår på Rynge Teater där vi fick tips om den stundande nypremiären av Strindbergs ’Ett drömspel’. Vägen hem gick över Blentarp och en mycket fin – och nyasfalterad – väg som var både svängig och backig. Härligt! Vackert land vi bor i, och Skåne är särskilt fint sådana här dagar <3
Koppling och växel
Det här var en intressant artikel om hur en koppling fungerar: How long does a clutch last? Jag har nog börjat slirat på kopplingen de senaste två säsongerna, fast jag skulle beskriva det som att jag ”smyger” in växlarna. Jag tror det började vid trafikljusen: i stället för att gasa tillräckligt, så jag inte får motorstopp, började jag lägga in ettan lite mer långsamt i stället. Jag justerade kopplingen till hur jag gasade i stället för tvärtom. Att slira på kopplingen är förvisso ett mjukt och snyggt sätt att växla på och reglera farten med, men är kanske inte så bra då. Tillbaka till att reglera hastigheten med gas och broms som jag gjorde i början. Och kopplingen ska vara antingen i eller ur, med så kort tid däremellan som möjligt. Det låter rimligt, nu när jag har en idé om hur en koppling är uppbyggd och fungerar. Det är enklare och billigare att byta ut bromsbelägg än koppling. Och jag kommer iväg snabbare vid trafikljusen nu när jag gasar mer och snabbare, så att gasen liksom svarar upp mot kopplingen bättre: ”Wow, är det såhär snabb han är – egentligen!” Man blir aldrig för gammal för att lära sig 🙂

