Service: 15 000 mil

Den årliga servicen avklarad – igen. Jag hade tur med vädret i år också och fick två fönster med nästan ingen nederbörd och tillräckligt många plusgrader för att köra säkert till och från verksta’n, innan det blev kallt och snöigt igen.

Den här gången gick servicen på 5 296 kr. för diagnos och byte av filter, olja, bromsvätska och bromsbelägg fram och bak. Total servicekostnad efter 15 511 mil: 147 478 kr.

Jag skulle behöva byta växelförarlänkagen också. Den har börjat glappa, vilket märks när jag växlar: det är längre mellan växlarna och jag kan inte längre växla upp genom att bara vicka på foten, utan jag måste föra hela foten uppåt. Det är nitarna som har börjat släppa. Jag fattar inte varför växelförarlänkagen är nitad istf skruvad. Om jag vågade skulle jag borra bort nitarna och sätta dit några skruvar, muttrar och brickor ist. Men jag överlåter det nog till verksta’n (enligt offert kommer det att kosta ca. 2 800 kr).

November

Jag körde upp till sommarnöjet i dag för att kolla en sak som behöver tillsyn lite då och då under vinterhalvåret. Det är drygt fyrtiotvå mil dit. Och sedan hem igen. Jag har nog aldrig kört så långt så sent på säsongen förut. Jag kom i väg strax efter sex i morse. När jag körde motorvägen österut visade termometern sex grader och man kunde se en första antydan till dagsljus. Motorcykeln gick bra och jag hade den bråkiga vinden i ryggen, vägarna var nästan torra och det klarnade upp till en vacker dag. Lite trafik. Kallt och vackert. På vägen hem stod solen precis ovanför trädtopparna och kastade långa skuggor som räckte över hela åkern. Några grader varmare. Snabbt mörkt igen. Hemma strax efter nio.

Det är mycket med det elektriska

Eller inte alls. Jag körde ett par timmar i går, söndag, bort till Sjöbo-trakten för att hjälpa några vänner med lite trädgårdsarbete. Temperaturen låg runt 8 grader och det var lite disigt, men vägarna var torra och vinden still. Motorn gick mycket bra och kändes extra pigg med extra kraft i accelerationen i den kyliga och syremättade luften. Härligt! Jag körde genom ett novembervackert landskap och stannade för en bild där vägen gick genom en skogsdunge som nästan var självlysande av höstens röda löv. Vackert.

Något annat som var vackert var att hojen startade utan problem, efter att ha stått still i två veckor, inte som förra gången då den efter två veckor uppvisade samma symptom som i somras då den stannade, vägrade att starta helt och hållet och fick till slut bogseras till verkstad i Eskilstuna. Ett nytt batteri tycks ha åtgärdat de där mystiska el-problemen. Och jag börjar tro att det var den verkliga orsaken till stoppet i somras också: ett slutkört batteri som hade gått i 10 säsonger och 15 000 mil.

Det blir lärdomen av det här: vid problem med motorcykeln som verkar vara relaterade till elsystemet: kolla alltid batteriet först. Hur gammalt är batteriet? Är det dags att byta? Även om det är nytt, fungerar det som det ska? Håller det spänningen? Etc. Batteriet är nog det enklaste att kontrollera och ev. byta. Och man kan göra det själv innan man ringer verksta’n.