Kategori: Triumph Tiger 900 (1995)

Publicerat

Vägen

Jag brukar sällan stanna för att ta en bild när jag kör motorcykel. Dels för att jag sällan hinner innan jag har kört förbi där utsikten är så vacker, och inte för att jag har bråttom men, dels för att jag inte vill ödsla onödig tid. Men på väg upp till sommarnöjet förra helgen kunde jag inte låta bli. Lördag morgon och bitvis så dimmigt att vänster pekfinger med den där lilla gummirakan på handsken gick konstant för att dra imman av visiret. Det var värre än regn. Men vackert var det.

Jag besiktade hojen för ett par veckor sedan. Besiktningsmannen – eller heter det ’besiktningsperson’ numera? – tyckte först att framlyset var lite lågt, men det vara bara ställt på det sättet eftersom jag har packväskor som tynger ned hojen lite i bak. Och han blev lite sur för att jag inte lämnade nycklarna kvar i tändningslåset. Jag förklarade att då glömmer han att larma av hojen när han ska ut och pröva tutan och bromsarna, så jag håller i nycklarna och larmar av och vrider om nyckeln när det är dags, men han köpte inte riktigt den motiveringen. Hursomhelst, hojen gick genom utan anmärkning. Skönt att ha det gjort. Jag sätter upp en lapp på kylskåpet: Besikta MC senast augusti 2025.

Jag har kört drygt 1000 mil i år igen. Jag borde ha en hoj med serviceintervall varje 1500 mil ist. Dags att beställa service. Jag hoppas verksta’n har kvar sitt erbjudande om 20% rabatt i november. Det börjar bli dags för nya däck och drivpaket också, men det får vänta till nästa år.

Publicerat

Jag såg

en älgko med sin kalv utefter vägen häromkvällen när jag var på väg upp till sommarnöjet. De stod bara ett tiotal meter från vägen, på höger sida, men på andra sidan viltstängslet. På vänster sida om vägen låg den lilla sjön som de troligtvis var på väg till. Känslan jag fick när jag susade förbi i 100 km/h på den nybyggda 2-1-vägen var att de tittade förebrående på mig: ”Varför har du stängt av skogen?” Och jag håller med. Jag kör mycket och uppskattar fina vägar men de löper ju som stora sår genom skog och mark. Varför gör vi så, egentligen? Jag tycker att fler vägar borde grävas ned till hälften, och andra hälften kunde relativt enkelt däckas över. Häll grus och jord på överdäckningen, det blir som konstgjorda åsar, så kan skogen växa obrutet och djur och människor ströva fritt.

Publicerat

Nationaldagsfirande

Vårt vackra land – byggt av skog, malm, ingenjörskonst, popmusik och mycket hårt arbete. Bl.a. Jag vet att det inte är världens bästa land för alla, men för egen del kan jag inte tänka mig ett bättre land än svenskarnas land.

Nationaldagsfirande med ett härligt gäng nya bekantskaper i vackra Skåne. Jag körde från en god vän i Småland i morse och missbedömde tiden och missade nationalsången, men jag anlände lagom till färskpotatis med grillad korv, tipspromenad, kaffe och kaka och skönt häng. På vägen dit mötte jag många hojar som var ute i det vackra vädret, en del hade vår svenska flagga vajande från toppboxen, det var fint. På vägen hem tog jag bl.a. 101:an västerut mellan ungefär Skivarp och Östra Grevie och tjusades av kurvorna, farten och det vackra landskapet.

Jag blev återigen varse vilken tydlig skillnad i kurvtagningen de små, subtila sakerna gör. Jag kan ibland få känslan av att jag s.a.s hamnar i baksätet i kurvorna och att det är inte jag som tar kurvan utan lite tvärtom. Men om jag är mer… aktiv i kurvtagningen; sträcker på mig och lutar mig lite framåt, håller om tanken med knäna sådär så att det känns som att jag och hojen är ett och håller ihop kroppen och inte fladdrar så mycket med varken armar eller ben, som att jag avsiktligt söker mig in i kurvan i stället för att bara hamna där, då känns det ju så mycket mer stabilt, tryggare och bättre. Jag tränade en hel del på det i dag. Det var kul!

Det är fascinerande, efter alla dessa mil fortsätter jag att utvecklas och lära mig att köra hoj.

Publicerat

Premiärtur 2023

Soligt och varmt. I går lördag satte jag tillbaka det fulladdade batteriet, putsade visiret på hjälmen, drog på mig ryggplatta och ställ, rullade ut hojen ur garaget och körde iväg på årets premiärtur. Jag hade en tanke om att köra ut till havet men kom inte riktigt ända fram, i stället snurrade jag mest runt på de fina små 70-vägarna som finns häromkring. Det gör inget, premiärturen brukar mest handla om att bara köra några mil för att bli varm i kläderna, hitta tillbaka till rytmen och tajmingen, få tillbaka seendet och allt man behöver ha koll på, och hitta var i kroppen allting sitter någonstans: gasa, bromsa, koppla, påfart, avfart, kurvtagning, etc. Jag kände mig lite rostig de första kilometerna men efter ett par mil var det, som vanligt, som att jag aldrig gjort något annat än kört motorcykel.

För övrigt håller jag med om att Sverigedemokraterna måste stoppa EU:s migrationspakt, annars har de inget existensberättigande, då blir det en röst på Afs i stället nästa val.

Publicerat

Qigong igen

Batteriet är laddat och jag är laddad inför årets premiärtur. Jag körde från A till B för ett par månader sedan för att vara med på ett årsmöte, men det räknas inte. Premiärturen med hojen räknas först när det är lite vår i luften också, inte bara första gången man kör på andra sidan Nyår.

Jag har börjat göra qigong igen. Under ett antal år gjorde jag den alltmer sällan tills jag slutade helt och efter det gick det ytterligare ett par år tills qigongen bara var ett minne av något jag brukade göra. Då tog jag upp den igen. Jag gör qigong mer eller mindre dagligen igen. Skillnaden är tydlig och stor, till det bättre, både fysiskt och mentalt. Jag mår bättre, känner mig piggare, är friskare och upplever ett ökat flöde av livsenergi. På ett omedvetet plan släppte jag nog qigongen helt avsiktligt för att uppleva skillnaden när jag plockade upp den igen. Och jag har börjat göra kullerbytta igen.

Om det är fint väder i morgon sätter jag i batteriet i hojen, tar på mig hjälm och stället och kör en tur till havet.