Etikett: Relaterat

Ringde Ackes MC- & motorservice i Sjöbo i dag. Det kändes bra redan när hon som svarade först, frågade ”Är det en ’The Steamer’?” när jag sade att jag ringde angående en Triumph Tiger 900 från -95. När jag sedan pratade med Acke fick jag genast en känsla av förtroende. Han verkar kunna sina saker och framför allt lite äldre modeller av Triumph. Härligt, då har jag kommit rätt! Utifrån min beskrivning av hur konstigt motorn uppför sig ibland, och att den inte går snabbare än 145 km/h, gissade han också på nya tändstift, nytt luftfilter, kanske rensa förgasarna men också ev. problem med tändspolarna. Omöjligt att säga exakt vad det kan vara för fel. Vissa av de där gamla modellerna kunde ha ganska udda problem. Annars är det fina och rejäla motorcyklar, och en Triumph Tiger 900 ska kunna gå i åtminstone 180 km/h som mest. Inlämning nästa söndag för felsökning. Han kommer alltså felsöka motorcykeln och ta reda på precis vad det är för fel, sedan ringer han mig och ger mig ett pris. Wow! Det är ju så det ska vara, liksom. Jag hoppas det inte blir alltför dyrt. Jag vill köra många sköna mil till på min Tiger.

Vi var till Motorsport i Landskrona i dag. Det var korv, läsk, öppen verkstad och provkörning. Fullt med folk och motorcyklar ute på provkörning hela tiden. Jag ville nog gärna provköra något, egentligen, men jag är rädd att välta, köra in i någon annan eller bara kladda till det på något pinsamt sätt när en massa andra ser på. En annan gång, när jag känner mig lite tryggare. Vi tittade oss omkring i stället, köpte en keps och kollade lite i öppen verkstad. Jag såg en Triumph Tiger i955 från 2005. Tio år yngre och fräschare än min och med ’fuel injection’ som jag antar att i:et står för. Men det är mer klös i formerna på min -95:a – den ser koolare ut. Min har mer attityd och ’adventure’ än -05:an vars former är lite utslätade, ungefär som den hellre vill vara en sporttourer men inte riktigt hunnit dit ännu.

Jag har börjat läsa Zen And The Art of Motorcycle Maintenance igen. Jag tog några år på mig att läsa den förra gången, den här gången tänkte jag läsa den mer sammanhållet. Det är en fascinerande och filosofisk bok som räcker länge. Jag gillar att den tar tid att läsa, till skillnad mot en lättuggad kriminalroman – kanske på samma sätt som jag gillar en mindre 70-väg framför en slät och rak 110-väg. Boken har flera bottnar. På ett plan handlar den om att köra och underhålla motorcykel. På ett annat plan handlar den om vetenskap, vad och hur vi kan veta, om något alls. Jag har sett att vissa kallar den för en kunskapsroman, och jag tycker att alla lärare, särskilt blivande, borde läsa den. Men ytterst tycker jag att boken handlar om livet och hur man lever det, exemplifierat med motorcykelåkning:

In a car you’re always in a compartment … You’re a passive observer and it is all moving by you boringly in a frame.

On a cycle the frame is gone. You’re completely in contact with it all. You’re in the scene, not just watching it anymore, and the sense of presence is overwhelming.

En skillnad inte bara i hur man tar sig fram, utan också hur man lever sitt liv. Och kanske synligt i vilket färdmedel man föredrar?

Ett säkert vårtecken är nytvättade bilar. Ett annat är ljudet av motorcyklar. Till och med här, där våren tar lång tid på sig och april nästan är en vintermånad, hörs ljudet av nyvakna motorer på kvällarna. Min motorcykel har dock fortfarande inte kommit ut ur garaget. Snövallen utanför är borta men en envis skorpa av is är kvar på marken. Jag vågar inte försöka ta mig över den, det ser alldeles för halt ut. Vi var förbi i dag och hackade i isen med spadar och andra trädgårdsverktyg för att skynda på lite. Töa! Vi vill ha ut motorcyklarna! Som när man var barn och gjorde kanaler och dammar av de små rännilarna av smältvatten i grusvägen och hade den där känslan av att man hjälpte våren på traven. Plastspaden har bytts ut mot en trädgårdshacka och de knallgula allvädersbyxorna mot ett gortex-ställ. Men känslan var ungefär densamma. Härligt!