Månad: juni 2018

Publicerat

Upplysande

Jag bytte glödlampa i går i den strålkastare som inte fungerade. Jag tyckte det var konstigt att den lyste på helljus men inte halv och var rädd att det var något sorts glapp, men det hjälpte att byta glödlampa. Det måste vara som två lampor i samma glödlampa, en för halvljus och en för helljus. Hursomhelst, det är vid sådana här tillfällen jag ser poängen med dubbla strålkastare.

Jag fyllde på luft i morse. Före mig var en dam på en skoter som skulle kolla trycket i bakdäcket. Hon drog upp skotern på centralstödet och snurrade fram ventilen till rätt ställe. Jajustdetja, varför har jag inte tänkt på det? Jag brukar alltid ställa hojen på sidostödet och hålla på och flytta hojen fram och tillbaka för att komma åt ventilerna. Dra upp den på centralstödet var ju supersmidigt! The simple things… Man lär så länge man lever 🙂

Publicerat

Roadtrip 1, 2018: Målilla – Malmö

Målilla verkar charmigt och jag gillar Målilla Hotell, enkel standard men helt och rent och tillmötesgående personal (hembakat glutenfritt bröd till frukost!), men det är dags för sista etappen ned till Malmö. Jag kör vidare 23 söderut genom Virserum, förbi Växjö, Älmhult, Osby och genom Höör innan det är dags för sista biten på E22. Bitvis är 23 bedövande tråkig, men bitvis väldigt vacker, och den är alltid roligare än motorvägen. Men en nästa gång vill jag köra små krokiga tresiffriga länsvägar hela vägen Malmö-Stockholm, och hitta fler Målilla Hotell.

Tripmätaren visar 30 mil på 3h och 50 min. med en förbrukning på 0,42 l/mil och 78,1 km/h i snitthastighet.

Publicerat

Roatrip 1, 2018: Hacksta – Målilla

Utsikt från Målilla HotellFjärde etappen vänder söderut mot Målilla och jag kör gamla vägen mellan Enköping och Västerås, 56 söderut (som är väldigt vacker mellan Kungsör och Katrineholm), E4 mellan Norrköping och Linköping, sedan 23 resten av vägen genom vackra Kisa och förbi Vimmerby och Hultsfred. Ena lampan i strålkastaren har slocknat, men den lyser på helljuset – skumt! Jag byter den i morgon och hoppas det löser problemet. Annars har det varit en vacker och skön tur med lite trafik, avtagande blåst och inget regn. Hotellet i Målilla verkar vara mycket trevligt och prisvärt – rekommenderas!

Tripmätaren visar 40 mil på 5h och 4 min. med en förbrukning på 0,41 l/mil och 79 km/h i snitthastighet.

Publicerat

Roadtrip 1, 2018: Skeppsudden – Hacksta

Honda Kawasaki Triumph

Skeppsudden B&B är väl värt ett besök, särskilt gungan ”För barn och modiga vuxna”. Jag träffade ett par från Tyskland som hastigast, hon körde en encylindrig Honda från -98 som tydligen var specialgjord för den amerikanska marknaden (en slags remake av tidiga brittiska motorcyklar), men modellen sålde inte bra och de tvingades ta tillbaka hojarna och sälja dem i Europa i stället. Han körde en Kawasaki 700-någonting, tror jag.

KRAV-märkt god glassTredje etappen går mot Mälardalen och Hacksta. Jag körde mot Jönåker och tog färjan över Bråviken, njöt ett par Sänkdalens glass på Säterdalens Café, höll god fart på Utflyktsvägen upp mot Jönåker, fortsatte mot Stigtomta, förlorade mig i små 70-vägar i både asfalt och grus som slingrade sig fram i ett vackert landskap mellan Nyköping och Flen innan jag råkade hamna på 53 norrut och körde mot Eskilstuna och 55 N.

Mälardalen

Jag var på körhumör i dag och höll god fart genom kurvorna. De små 70-vägarna var extra roliga att köra i dag. Men vissa av kurvorna är ju så tvära att man nästan måste vika ihop motorcykeln på mitten för att ta sig igenom. Jag körde några km grus också – kul!

Tripmätaren visar 21 mil på 3h och 10 min. med en förbrukning på 0,4 l/mil och 66,2 km/h i snitthastighet.

Publicerat

Roadtrip 1, 2018: Bäck – Skeppsudden

Efter en fin vistelse hos goda vänner i Bäck i södra Småland är det dags för andra etappen som går till Skeppsudden B&B på Vikbolandet. Det blev en favorit i repris: Riksettan vidare norrut till Värnamo, 127 till Sävsjö, 128 till Eksjö, 134 till Kisa och Åtvidaberg, småvägarna (varav några km grus – kul!) till Söderköping över Björsäter och Östra Ryd, E22 in mot Norrköping och till sist 209 ut mot Arkösund.

Jag har ingen särskild teknik för att köra på grus men med bra allround-däck och körprogrammet ’Off Road’ gick det bra. Det var en krokig och backig väg med många dolda kurvor, så jag tog det lugnt, undvek lösgruset så gott det gick och höll 30-55 km/h. Det var kul att köra på grus! Det märks att Tiger trivs på det underlaget.

134 är vackrast mellan Kisa och Åtvidaberg. Småvägarna norr om 35 var också väldigt vackra och roliga att köra. Hela det landskapet, Östergötland, är fantastiskt vackert. Vägarna slingrar sig genom landskapet, hit och dit, upp och ned. Det är som att köra i en skärgård; en kan lätt tänka sig att det varit havsbotten för några tusen år sedan.

Annars är Riksettan alltid lika fascinerande att köra. Det är lite samma energi i den som i en gammal banvall – en f.d. pulsåder där så många har färdats. Nu är den stilla och öde, kantad av stängda bensinstationer, övergivna vägkrogar och rastplatser som ingen använder längre. Men den är fortfarande lika bred som när alla körde där.

Tripmätaren visar 35,6 mil på 5h och 21 min. med en förbrukning på 0,41 l/mil och 66,4 km/h i snitthastighet.