Den svenska gubben

Sommartid är jag ute och kör mycket. Det blir minst 1000 mil per säsong utmed svenska vägar på hojen. Och jag har märkt det sedan ett par år tillbaka, att barnen som brukar sitta på parkeringsfickor utmed vägen och sälja jordgubbar dels har blivit invandrare dels sitter sämre placerade (mer mitt i fickan, utan någon större hänsyn till att den egentligen inte är till för jordgubbsförsäljning), så följande kommer egentligen inte som någon överraskning: Jordgubbsbranschen gynnar gängen

När invandrargängen har trängt undan de svenska jordgubbarna från den lukrativa (?) försäljningen utmed vägarna, hittar man de svenska gubbarna på självplocken, där man själv kan se att, jo, det här är svenska jordgubbar.

Lita på dina sinnen och förnuftet. Det gäller så mycket mer än bara svenska jordgubbar och vilka som sitter och säljer i parkeringsfickor utmed svenska vägar. Du har ögon att se med, öron att höra med, en hjärna att tänka med och rätt att göra slutledningar utifrån dina egna livserfarenheter – du vet hur det här landet såg ut och fungerade för ett 30-tal år sedan, inte perfekt (det fuskades t.o.m. med svenska jordgubbar då också), men det var inhemska problem, mer ”våra” problem. De (importerade) problem vi har i dag med svenskfientlighet, religiös intolerans, våldsamma upplopp och hedersvåld fanns inte ens på kartan då.

Det svenska

Sveriges Nationaldag 6 juni. En sådan här dag kan man fundera över det svenska och vad det egentligen är. Jag hör ibland människor säga: ”Vad innebär det egentligen att vara ’svensk’ i dag?” Det sägs med en (outtalad) hänvisning till att den svenska befolkningen inte är lika homogen i dag som för femtio år sedan, därmed finns det egentligen inte några ”riktiga svenskar”, därmed kan vem som helst identifiera sig som ’svensk’. Men befolkning är en sak, etnicitet en annan. Jag kan inte definiera vad det innebär att vara ’somalier’, men det betyder inte att det inte finns etniska somalier eller att vem som helst kan definiera sig som en. På samma sätt är det med svenskar.

Swexit

Jag visste redan vad jag skulle rösta på men det var kul att göra Valkompassen inför EU-valet i alla fall. Jag brukar rösta på själva valdagen, det är något av en högtidsstund trots allt, men EU-valet hamnar på en långhelg den här gången, så jag har förtidsröstat.

Jag är för ett europeiskt samarbete men inte i dagens format: EU. Jag vill att Sverige gör ett Swexit och lämnar EU.

Är man så mycket mot EU kan man tro att man inte borde rösta alls i EU-valet, men röst-skolk kommer aldrig att tolkas som kritik mot EU: ”Nämen, se så många som inte röstar i EU-valet. Är EU verkligen så dåligt? Vi kanske borde börja diskutera ett Swexit?” Knappast. Gå och rösta, särskilt om du är kritisk mot EU och/eller vill se ett Swexit. Det finns ett alternativ.

Hö switch

Jag fick kontakt med verksta’n och beskrev problemen med att starta och hur jag måste trycka på ”rätt” sätt på startknappen för att hojen ska gå i gång, annars händer ingenting och jag blir stående. Enligt dem lät det med stor sannolikhet som att ’hö switch’ har blivit gammal och utsliten och behöver bytas för drygt 1800 kr. Tja, det kostar väl nästan lika mycket att försöka reparera den befintliga. Men fördelen med att byta till en helt ny är att den förhoppningsvis håller längre än en reparerad gammal? Hursomhelst, ny switch är tilläggsbeställd och byts tillsammans med däck och drivpaket om knappt fyra veckor.

Kallt, kallare, 2 grader

Jag körde upp till sommarnöjet i onsdags för att vara där över Kristi Himmelfärdshelgen. Det var 15-16 grader när jag kom i väg vid 18-tiden. Ned till +12 grader var det ganska okej, vid +8 grader började det bli ordentligt kallt och när termometern visade +2 grader var det så kallt att t.o.m. tankarna rörde sig mer långsamt. Jag körde knappt 80 km/h på 100-vägen, det var för kallt för att köra fortare. Tur var det, för plötsligt dök ett rådjur upp ur mitträcket och skulle över vägen. Jag har alltid två fingrar på handbromsen och hann bromsa, men det var inte många meter till godo. Jag brukar inte hetsa upp mig över varken klantiga bilförare eller vilda djur som jag behöver förhålla mig till på vägen, jag bromsar och gör ev. undanmanöver och så är det inte mer med det, men den här gången blev jag chockad. Hade jag kört fortare hade det nog inte gått lika bra. På väg hem i går låg ett ihjälkört rådjur vid sidan av vägen på ungefär samma ställe som en påminnelse. Annars var det en fin helg. Hojen går bra och det känns bra att vara igång igen att köra hoj. Men startknappen verkar glappa, ibland händer ingenting – alls – när jag trycker på den och hojen verkar stendöd. Men så trycker jag på ett lite annat sätt, så går den igång som ingenting. Verksta’n, hallå. Till dess sådan där sprej som ska ta bort oxidering på elkomponenter.