Service: drivpaket & däck

Hojen har gått ganska precis 15 000 mil och i dag var det dags för nytt drivpaket och nya däck – igen. Och de smorde upp den där start-switch:en också (de bytte den inte), så att hojen startar utan problem. Kostnad: 9 567 kr. Ouch! Jag hade räknat med någonstans runt sjutusen, men nästan tiotusen… Det kändes. Men, vad ska man göra? Är det dags att byta så är det. Däcken hade gått 2 375 mil och hade kanske räckt upp till 2 500 mil, men drivpaketet hade gått 3 750 mil och kedjan gick inte att spänna jämt, utan skramlade och slog i swing:en (det liksom slår i fotpinnarna) och hade inte kunnat gå mycket längre. Och switch:en ville jag ha åtgärdad, så jag inte blir stående någonstans.

Sammanlagd kostnad för service och underhåll efter 15 000 mil: 151 749 kr. Det blir ganska precis 1 kr/km. Försäkring och bensin (ca. 0,47 l/mil) tillkommer. Ska jag riktigt långt, bara fram och tillbaka egentligen mellan A och B och det är 200 mil eller så, sparar jag milen på hojen och tar tåget i stället.

Hö switch

Jag fick kontakt med verksta’n och beskrev problemen med att starta och hur jag måste trycka på ”rätt” sätt på startknappen för att hojen ska gå i gång, annars händer ingenting och jag blir stående. Enligt dem lät det med stor sannolikhet som att ’hö switch’ har blivit gammal och utsliten och behöver bytas för drygt 1800 kr. Tja, det kostar väl nästan lika mycket att försöka reparera den befintliga. Men fördelen med att byta till en helt ny är att den förhoppningsvis håller längre än en reparerad gammal? Hursomhelst, ny switch är tilläggsbeställd och byts tillsammans med däck och drivpaket om knappt fyra veckor.

Service: 14 000 mil

Den årliga servicen är avklarad. Hojen står i garaget igen. Jag hämtade den i går kväll någon halvtimma före stängning och medan det fortfarande var torrt på vägarna. Under sena kvällen och/eller natten sedan drog regnet in och nu är det blött och blåser halv storm igen.

Det var dags för en s.k. tvåtusenmilaservice den här gången. Förutom sedvanliga kontroller, justeringar och byten av olika vätskor och packningar, görs en ordentlig service av motor och bränslesystem också. Det är kul att jämföra ’Scheduled maintenance check sheet’ för en vanlig ettusenmilaservice med vad som görs på en tvåtusenmilaservice. På den senare tillkommer tre sektioner om motor och bränslesystem, ’Fuel system and engine management’, där man bl.a. byter tändstift och luftfilter samt kontrollerar, rengör och justerar kopplingsvajer, bränslesystem, förgasarspjäll, gasspjällhus/förgasare, kylsystem, kamaxelinställning och ventilspel.

Jag tror det är det sistnämnda som i dagligt tal brukar kallas för ventiljustering. Den här gången justerade de sex ventiler. Jag vet att motorn har tre cylindrar, men hur många ventiler har den? Sex ventiler låter som typ allihopa. Hursomhelst, när jag körde hem sedan lät och kändes motorn annorlunda: den verkade gå mer… jämnt, på något sätt. Och ha en annan kraft eller kraften fördelad lite annorlunda. Inte för att jag upplevde att motorn gick uppenbart dåligt före servicen, men den kändes klart bättre och piggare efter.

Hela hojen brukar kännas som ny efter en tvåtusenmilaservice. Den här gången var det inte enbart p.g.a nya tändstift, nytt luftfilter och justerade ventiler. Förutom den vanliga servicen hade hojen också fått en ytbehandling med ’bumper shine’/plastpolish, färg och någon slags silikon: motor och kraschbågar hade lyster och en svart färg de inte har haft på år, sadel och plastdetaljer var glänsande svarta, fälgarna såg helt nya ut, rosten på stagen till backspeglarna var borta, etc. En sådan behandling ska jag börja göra själv på årsbasis framöver. Hela hojen såg – och kändes – som ny. Det var en fantastisk känsla att köra hem i går kväll.

Den ena blinkerlampan bak var inte behandlad med Bumper Shine. Jag tänkte först att den glömdes men tror att det är avsiktligt, för att visa före och efter; utan och med. Andra hantverkare som t.ex. målare gör så ibland, de lämnar kvar en detalj som de inte renoverar, just för att visa vilken skillnad deras jobb gör. Tack <3

Kostnad den här gången: 9 824 kr. Med novemberrabatt hos Triumph-certifierad verkstad. Total servicekostnad efter 14 683 mil: 142 182 kr. Snart har jag lagt ned lika mycket pengar på service som jag ursprungligen köpte hojen för 🙂

Är det värt det? Ja, det tycker jag. Jag köpte hojen och har servat den hela tiden på Je68 i Löddeköpinge. De hjälpte mig med ett goodwill-ärende och jag har genomgående blivit väl bemött hela tiden, de har bra service och jag upplever att de gör ett gediget och bra arbete i verksta’n. Visst svider det ibland att betala servicekostnaden, men jag tycker det är väl investerade pengar och driftsäkerheten är oerhört mycket värd.

Smäck

Vid sidan av ’stupränna’ är ’smäck’ ett av de mest intressanta orden i vårt svenska språk.

Stuprör och hängrännor finns, men inte ’stuprännor’. Ändå hör och ser man ordet ganska ofta. Senast såg jag det i romanen ’Vargasommar’ av Hans Rosenfeldt. Man tror ju att ett bokmanus blir kollat av rättstavningsprogram och korrekturläst av någon på förlaget innan man trycker upp tusentals böcker, men där är det i alla fall: ”… nedfallna stuprännor lodrät hängande utmed fasaden”.

Smäck är ännu roligare. Om man säger att något är ETT jävla smäck menar man att det är skräp; fuskverk. Om man säger att något sitter som EN smäck menar man att det inte kan sitta bättre.

Jag har tid för service snart och tog tillfället i akt att tvätta hojen i dag när det för en gångs skull var uppehåll och relativt torrt på vägen. Tillbaka i garaget spände och smorde jag kedjan, fjädrade om hojen för att köras utan packväskor och last, kollade däcktrycket och bytte ut den numera mycket slitna touring-skärmen som har suttit i drygt 14 000 mil och som ändå aldrig var tillräckligt hög för att skydda mig från fartvinden. Originalskärmen är helt oanvänd och ser så snygg ut – den sitter som EN smäck.

Vägen

Jag brukar sällan stanna för att ta en bild när jag kör motorcykel. Dels för att jag sällan hinner innan jag har kört förbi där utsikten är så vacker, och inte för att jag har bråttom men, dels för att jag inte vill ödsla onödig tid. Men på väg upp till sommarnöjet förra helgen kunde jag inte låta bli. Lördag morgon och bitvis så dimmigt att vänster pekfinger med den där lilla gummirakan på handsken gick konstant för att dra imman av visiret. Det var värre än regn. Men vackert var det.

Jag besiktade hojen för ett par veckor sedan. Besiktningsmannen – eller heter det ’besiktningsperson’ numera? – tyckte först att framlyset var lite lågt, men det vara bara ställt på det sättet eftersom jag har packväskor som tynger ned hojen lite i bak. Och han blev lite sur för att jag inte lämnade nycklarna kvar i tändningslåset. Jag förklarade att då glömmer han att larma av hojen när han ska ut och pröva tutan och bromsarna, så jag håller i nycklarna och larmar av och vrider om nyckeln när det är dags, men han köpte inte riktigt den motiveringen. Hursomhelst, hojen gick genom utan anmärkning. Skönt att ha det gjort. Jag sätter upp en lapp på kylskåpet: Besikta MC senast augusti 2025.

Jag har kört drygt 1000 mil i år igen. Jag borde ha en hoj med serviceintervall varje 1500 mil ist. Dags att beställa service. Jag hoppas verksta’n har kvar sitt erbjudande om 20% rabatt i november. Det börjar bli dags för nya däck och drivpaket också, men det får vänta till nästa år.