Jag hade skjuts i dag fram och tillbaka till jobbet. Det gör en alltid lite extra alert. Förutom att jag tapade balansen lite vid ett rödljus och höll på att kladda till det, körde jag mycket bra, säkert och mjukt.
Tappa balansen gjorde jag igen när jag höll på att trixa med parkeringen här utanför. Jag tyckte inte den stod helt bra, utan försökte backa in den lite närmare trottoarkanten och plötsligt låg motorcykeln ned. Fan! Är det något en Triumph Tiger 900 är, så är det tung! Och den har hög tyngdpunkt också, vilket gör det nästan omöjlig att få upp själv. Trots att jag lyfte som man skulle med ryggen mot motorcykeln fick jag inte upp den mer än till hälften. Jag svor och slet och skulle precis ge upp, när en man dök upp från ingenstans och utan ett ord klev fram och hjälpte mig. Tack! tror jag att jag sade. Jag vet inte. Jag såg honom knappt innan han hade gått igen. Utan ett ord. Dagens ros till honom!
Ena blinkern gick sönder. Men lampan fungerar fortfarande och resten är fixat med epoxi och silvertejp. Jag tog en tur utmed havet sedan. Den där vackra vägen. Den tar jag i morgon till jobbet.