I en tid då man ens funderar över att lagstifta bort nationellt självbestämmande till en organisation som ”varken [är] en oberoende eller demokratiskt folkvald organisation och finansieras idag till stor del av privata globala lobbyorganisationer och företag vilka har starka ekonomiska intressen och incitament att förorda en viss hälsopolitik” (Sverige behöver lämna WHO), inser jag mer och mer att nationalismen är det enda verkliga alternativet till etablissemangets globalistiska strävanden. Det är ingen skillnad på de etablerade politiska partierna – det är mest bara en fråga om olika färger och logotyper – den verkliga (och viktigaste) skiljelinjen i dag går mellan om du är globalist eller nationalist.
Eftervärlden kommer att fråga: varför? Om vi inte stoppar förslaget att låta WHO styra i globala hälsofrågor. Hur kunde vi ge bort nationellt självbestämmande till en lobbyorganisation utan insyn?