Nytt MC-batteri

Det var drygt en månad sedan jag körde hoj senast. Ska batteriet ladda ur på fem veckor? För säkerhets skull tog jag ur batteriet och satte det på laddning ett par timmar före avfärd. Det hann inte bli fulladdat, men jag kunde ändå ana att den gröna lampan på laddaren snart skulle lysa, det borde vara tillräckligt för att starta hojen. Sedan laddar det under körningen.

Eller inte alls.

Hojen hostade till lite när jag försökte starta, sedan började den bete sig som i somras när jag blev stående utanför Strängnäs och fick bogsera in hojen till Euromaster i Eskilstuna: jag vrider på tändningsnyckeln och belysningen tänds och systemet startar upp men displayen visar konstiga eller fel värden (bl.a. tom tank), och hojen är helt död och försöker inte ens starta.

Neeeej! Har det blivit samma fel på hojen som i somras – igen?

Jag funderade på att lägga mig i fosterställning på garagegolvet och bara grina när en tanke slog mig: ”Vänta, jag har sett på Youtube, de där gubbarna som restaurerar gamla datorer och sitter och löder i gamla Commodore 64-datorer, att när en dator får för lite ström kan den starta upp, som om den fungerar, och bete sig konstigt som om det är fel på någon av komponenterna, när datorn i själva verket bara får för lite ström.”

Tänk om det är samma sak med en motorcykel?

Batteriet i hojen har suttit där i tio (10) säsonger och jobbat i drygt 15 000 mil. Det kan vara så att det inte laddar som det ska längre och inte ger tillräckligt med ström, och då ballar hojen ur. För att den får för lite ström. Tänk om det är så enkelt? Tänk om det var så enkelt i somras? Varför kollade inte Euromaster i Eskilstuna det, hur gammalt batteriet var?

Som tur är har jag brorsans hoj hos mig över vintern, och den fungerar fint, så jag lastade över på hans och kom iväg som jag skulle. På vägen hem körde jag förbi Biltema och köpte ett nytt batteri. ”Hur länge ska ett batteri hålla?”, frågade jag i kassan. ”2-3 år”, svarade hon. Även om man dubblar det, har mitt batteri jobbat övertid de senaste 4-5 åren.

Det nya batteriet är lägre och når inte riktigt upp till kablarna, men det ordnades med ett par distanser i kork i lämplig storlek som limmades i botten på batteriet. Efter några timmars laddning monterades det nya batteriet och hojen startade som om den aldrig hade gjort något annat. Jaha, var det allt? Ett nytt batteri. Bättre ström. Ganska självklart egentligen, om man tänker efter. Jag borde göra det oftare: köpa nytt batteri till hojen, åtminstone oftare än vart 10:e år 🙂

Batteriet till vänster får ersätta det till höger på en Triumph Tiger 800 XCx (årsm. 2015) efter tio säsonger och drygt 15 000 mil.

Hemma igen

Jag hämtade hojen på Euromaster i Eskilstuna i måndags, efter nästan två månader. Det kändes ovant att sitta på en motorcykel igen, ungefär som på premiärturen på våren efter vintervilan, men efter några mil var det (återigen) som om jag aldrig hade gjort något annat än kört hoj. Felet i styrboxen som gjorde att den stannade sådär mystiskt är åtgärdat (den är nollställd, kalibrerad och uppdaterad) och hojen går som den ska nu.* Det blev en fin tur om ca. 60 mil. Vädret var stilla, mulet och lagom varmt. Det känns skönt att ha hojen hemma i garaget igen.

* Och en egenhet med larmet är borta. Tidigare, när jag kopplade ur batteriet behövde jag inte larma av före tändning vid första starten sedan. Det var som att larmet inte aktiverades när batteriet kopplades in, utan först när hojen startades. Men nu aktiveras larmet när batteriet kopplas in (igen) och jag måste larma av även inför första starten. Att det inte har fungerat så hela tiden är egentligen en bugg som borde ha åtgärdats för länge sedan. Varför har inte vanliga verksta’n uppdaterat styrboxen?

if styrbox == ”kaputt” then: SleepMode

Hojen är lagad. Felet var tydligen någon givare som typ kortslöt styrboxen som i sin tur ställde hojen i något slags säkerhetsläge vilket gjorde att den inte gick att köra. På frågan om vilken slags givare det var, varför den åstadkom det den gjorde och hur jag undviker att samma sak händer igen, fick jag svaret att det är en standardgivare och det var egentligen inte givarens signal i sig som ställde till det, utan hur den tolkades i styrboxen, som nu är nollställd och kalibrerad – samt uppdaterad. Så, jag ska inte behöva oroa mig för att det händer igen. Mao var det mer av ett mjukvarufel – en bugg – än ett hårdvarufel. Och jag som trodde att min hoj inte var så komplicerad vad gällde det elektriska eller så beroende av programkod och behövde uppdateras som en mobil. Men det är inbäddad kod i nästan allting i dag. Man kan ju tro att det borde vara relativt enkelt att koda en styrbox till en motorcykel, och i det här fallet handlar det om en motorcykel som reviderades fem år efter att första versionen kom ut 2010 (så man borde ha haft tid att rätta till alla buggar), men det ligger väl något i talesättet att ”har du två rader kod har du en bugg någonstans”. Jag kör hem hojen om en vecka, när vädret har svalnat och fingret läkt tillräckligt mycket för att köra 60 mil.

UPDATE. Det här el-strulet kan ha orsakats av något så trivialt som ett gammalt, uttjänt batteri som jag borde ha bytt för länge sedan.

Muu!

Jag tål inte riktigt mjölkprotein och undviker därför mjölkprodukter men äter gärna nötkött och tycker överlag att växter och djur är bäst där de står och får göra det som Naturen (eller Gud, om man så vill) har utformat (skapat) dem att göra, därför skriver jag under upproret för mjölkkors rätt till sommarbete: https://jagvillbeta.nu/

Honda Transalp

Honda Transalp 700

Jag har ordnat lånehoj medan min Triumph Tiger 800 står i en verkstad och väntar på att ”killen som skruvar mc” (jag gillar det uttrycket) ska komma tillbaka från semestern och hitta felet som fick den att tvärdö vid en mack utmed E20 för snart två veckor sedan. Lånehojen är en Honda Transalp 700. Den har stått ett tag och inte körts och servats som den kanske skulle behöva, men jag är mycket tacksam för lånet och Honda Transalp är en utmärkt ersättningshoj i mitt fall.

Tyvärr fick jag t o t a l t hjärnsläpp häromdagen när jag klippte gräsmattan på sommarnöjet och stoppade ett finger i gräsklipparen för att ta bort en klump med gräs som hade samlats och inte lossnade.

Jo, medan den var i gång…

Ingen större skada skedd med tanke på vad som kunde ha skett, men bandaget och morfin-tabletterna (som lite passande är blåa, inte Matrix-röda) gör att jag inte kan köra hoj i alla fall. Trist som fan. Men jag är i goda händer, sjukskriven och hoppas ta den här sista semesterveckan i slutet av september i stället.