ta två bilder, en före och en efter, men jag blev så tagen av resultatet när jag hade tvättat hojen efter det leriga debaclet i skogen senast, att jag alldeles glömde bort att ta en efter-bild. Hursomhelst, hojen är ren igen. Det mesta av leran torkade och föll av redan i garaget, och det som satt kvar med till tvätthallen gick bort med vanliga programmet (avfettning, sköljning, bilschampo, sköljning) men med en extra sköljning till att börja med. Jag uppskattar att tvätthallen hade ett specialhandtag för att tvätta motorcyklar med, som jag kunde reglera trycket med.
Förra söndagen var det också sol och blå himmel men dryga femton grader och vår i luften. Jag styrde hojen mot nordost och körde småvägarna upp mot Perstorp. Vitsippor mellan granarna, en knoppande grönska, dammiga grusvägar och små sjöar som glittrade i solen. Jag stannade mellan två små sjöar för lite picknick i eftermiddagssolen och funderade på ett dopp men 12 grader var inte riktigt badbart.
Vacker vår och nästan läge för ett dopp.
På andra sidan sjön såg jag en liten väg mellan träden som gick ganska nära stranden innan den vek av upp i skogen igen. Det är säkert inte mer än en traktorväg, tänkte jag, och jag vet att man inte får köra där med motorfordon. Men den såg fin ut på kartan och var inte särskilt lång och jag skulle snart vara uppe på grusvägen igen.
Härligt, härligt men…
Det visade sig vara en slags traktor-/skogsmaskinväg som var nästan igenvuxen och blockerad för trafik med ett stort, platt stenblock mitt i vägen. Jag borde kanske ha kört vidare där, men har man hoj kan man ju köra förbi. Det var rejält guppigt och lite halt på gräset och den torra mossan, annars gick det bra och det såg mycket vackert ut när vägen ringlade sig genom skogen ned mot sjön.
Surpöl nr. 2.
För att göra en lång historia kort: jag körde ganska galant igenom den första surpölen av sörjig lera och vatten, fastnade i den andra men lyckades ta mig upp och körde vidare, men i den tredje tog det stopp. Hojen stod upp och fungerade och var inte skadad på något sätt, men hjulen hade inget fäste och hur mycket jag än slet, drog och gasade stod den djupt i leran. Mitt i skogen. En söndagskväll. Jag slet och drog och förbannade och drog och slet mer igen. Men till slut var jag tvungen att ge upp och ringa försäkringsbolaget för att få hjälp.
Det tog knappt en timma, så kom bärgningen i form av två kvinnor på varsin hoj. Jag glömmer aldrig känslan när jag såg dem komma körandes i motljuset på grusvägen med dammet virvlande efter hojarna – vilken lättnad! Jag guidade dem bort till pölen där min hoj stod stadigt i leran. Med gemensamma krafter lyckades vi få upp den på lite fastare mark, vända den och pöl för pöl köra tillbaka den upp till grusvägen.
Surpöl nr. 3. Bilden tagen av bärgare.
Jag hade förväntat mig att de skulle ha en traktor och försöka bogsera upp mig till grusvägen igen. Men en traktor hade också bara kört fast. Det är kvinnokraft som gäller när man har fastnat som jag hade gjort. De var proffsiga bärgare och vana motorcyklister. Det märktes att de hade vana av att köra i skogen och att de dragit upp motorcyklar ur surpölar förut. Och jag älskade att de hade en flaska Ramlösa till mig med sig! De visste att en som kör fast i skogen försöker febrilt att ta sig loss på egen hand innan man ringer efter bärgning, och då är man näst intill uttorkad.
Det var trevliga bärgare som jag gärna träffar igen, men framöver håller jag mig åtminstone till grusvägar, inga fler små skogsvägar som man egentligen inte ens får köra på med motorfordon. Det var fel och dumt av mig. Jag parkerar på lämpligt ställe nästa gång och går i stället.
Kopparhatten en sådan här dag. Sol, blå himmel, femton grader varmt och lätt vind. Inget vikariejobb i dag, vilket var väntat, det är Påsklov. Jag kom i väg vid ett och handlade lite picknick på vägen. Efter lunch såg jag en mycket fin och välskött Honda Varadero parkerad bakom min Tiger. Jag pratade med ägaren och det visade sig att hojen var från 2004 (jag trodde den var från typ 2014) och att han hade kört den genom sammanlagt tio länder. Jag kom att prata om el-hojar, igen, och babblade nog för mycket, igen. På omvägen hem hittade jag en fin väg mellan Röstånga och Perstorp. En vacker dag som gav mersmak. Hojen går fint och jag ser fram emot sommarens (lång-) turer.
Fin Tiger solar sig i glansen uppe på Kopparhatten.
Äntligen! Det här har jag väntat på: en elektrisk motorcykel från Triumph. Jag vet inte hur många gånger jag har sökt efter ’triumph electric motorcycle’ (på duckduckgo.com såklart) utan att hitta något (och jag har inte hittat något på den andra sökmotorn heller). Vilket är konstigt, för projektet har hållit på ett tag. Hursomhelst, det gläder mig oerhört att Triumph jobbar med en elektrisk motorcykel och verkar sikta högt vad gäller chassi, prestanda och räckvidd. Priset blir väl därefter, och prototypen är inte ’my kind of ride’, men det lär komma fler modeller (en touring/adventure kanske med extra lång räckvidd) och jag tycker mig kunna se att det står ’Triumph’ på min nästa hoj: Triumph TE-1
Det är visst varmare väder på ingång men i dag var det blåsigt och kallt. Solen sken dock vackert från en närmast klarblå himmel och inbjöd till årets premiärtur. Säsongen börjar i dag. Strikt sett var det inte kalenderårets första tur, men jag skiljer på det och premiärturen som markerar början av en ny säsong.
Jag började med att köra till Preem utanför Landskrona för att justera lufttrycket. De har en luftpump med munstycke som man klämmer åt om ventilen, till skillnad från de andra med handtag som man bara trycker och håller mot ventilen, de går inte att använda om man har ekrar och ventilerna mitt i fälgen.
Tyvärr var pumpen defekt och släppte bara ut luft. Premiärtur och enklare picknick vid havet fick bytas ut mot jakt efter en bensinstation med rätt sorts luftpump. Det var lättare sagt än gjort. På tre stationer var luftpumpen ur funktion, på en annan var det stängt och på de andra två var det fel sorts pump. Fan, att det ska vara så jävla svårt! Preem i Kävlinge hade dock en bra pump med lång slang och en sådan där liten klämma som jag kunde använda. Tack Preem <3 Snälla, fortsätt med det!
R som i ’right’ (höger). Det måste ju stå för den sida av sockan som är närmast högerfoten – right?
På vägen till hojen såg jag något om att det är ’Rocka sockorna’ i dag. Alla mina strumpor som jag har när jag kör hoj är gråa, alla andra vanliga strumpor är svarta. Grå-grå, grå-grå, grå-grå… Men jag rockade lite ändå 🙂
