Tao och konsten att köra motorcykel

Jag hade skjuts i dag fram och tillbaka till jobbet. Det gör en alltid lite extra alert. Förutom att jag tapade balansen lite vid ett rödljus och höll på att kladda till det, körde jag mycket bra, säkert och mjukt.

Tappa balansen gjorde jag igen när jag höll på att trixa med parkeringen här utanför. Jag tyckte inte den stod helt bra, utan försökte backa in den lite närmare trottoarkanten och plötsligt låg motorcykeln ned. Fan! Är det något en Triumph Tiger 900 är, så är det tung! Och den har hög tyngdpunkt också, vilket gör det nästan omöjlig att få upp själv. Trots att jag lyfte som man skulle med ryggen mot motorcykeln fick jag inte upp den mer än till hälften. Jag svor och slet och skulle precis ge upp, när en man dök upp från ingenstans och utan ett ord klev fram och hjälpte mig. Tack! tror jag att jag sade. Jag vet inte. Jag såg honom knappt innan han hade gått igen. Utan ett ord. Dagens ros till honom!

Ena blinkern gick sönder. Men lampan fungerar fortfarande och resten är fixat med epoxi och silvertejp. Jag tog en tur utmed havet sedan. Den där vackra vägen. Den tar jag i morgon till jobbet.

Det är enklare, billigare, smartare, säkrare, mer miljövänligt och snabbare att ta tåget till jobbet. Men jag tog motorcykeln till jobbet i dag ändå. Det är första gången i mitt liv som jag kan göra det, köra ett eget fordon till jobbet i stället för att gå, cykla, få skjuts eller åka kommunalt. Det var kul! Det kändes… stort på något sätt, typ en miljon vuxenpoäng. Som om en liten pojke i mig som sett pappa köra till jobbet i SAAB:en så många gånger förr, nu själv kunde ta ”bilen” till jobbet. En cirkel kanske slöts.

Perfekt MC-väder i dag, klart och soligt men svalt på gränsen till kallt. Vi tog väg nr. 17 och svängde av mot Svalöv. Därefter vidare upp på vackra Söderåsen mot Kågeröd. Bedövande vackert med den gula rapsen, solen, den blå himlen och det öppna och böljande landskapet. Efter Kågeröd någonstans tog vi av till höger och körde på en slingrande 70-väg genom lummig skog. Solen spelar genom skir grönska. Skarpa, sköna kurvor, tvära backkrön och grus lite var stans. Jag växlar ned till 5:an och håller 55-60 i stället. Jag hinner se mer av allt det vackra då också. Vi tar av till höger igen och snart är vi tillbaka i Svalöv. Korv och pommes vid en nybyggd grillkiosk vid järnvägen. Mysigt. På väg ned mot 17 igen ser jag havet där borta mot Landskrona. Gud, vad vackert! Jag får lust att åka ut på långtur – omvandla allt jag har till pengar och bara spara en ny Triumph Tiger, hjälm, ett bra goretex-ställ, packväskor, några ombyten, det nödvändigaste och sedan bara åka så långt pengarna räcker.